Fortbildningsprogram för fritidshem

Eva Kane. Filosofie doktor i barn- och ungdomsvetenskap

Tema:  Leken i fritidshemmets verksamhet

Hur kan man förstå leken i fritidshemmet när det nu är undervisning som uppdraget kräver?

Eva har brottats med kopplingen mellan lek och lärande sedan hennes tid som doktorand. Då genomförde hon ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med personalen på ett fritidshem där de tillsammans utforskade hur man ger utrymme för lek på fritids. Att se lek som lärande är bara ett av många olika sätt att se på fenomenet lek, trots det så tycks dagens skola kräva att vi tar oss an just den diskursen, det sättet att tala om och förhålla oss till leken. Enligt Barnkonventionen är lek en process som barn själva initierar och kontrollerar medan undervisning definieras av Skolverket som målstyrda processer. Är det möjligt att förstå och ge utrymme för denna motsägelse i fritidshemmets verksamhet?

Föreläsningen gör ett försök att gräva sig in i ett nytt sätt att förstå lek och lärande på fritidshemmet med hjälp av andras och Evas egen forskning. Vad händer om man ser lek som en estetisk läroprocess? Eva föreläser och skickar sedan med er ett uppdrag att utforska om detta är ett fruktbart sätt att få syn på, reflektera över och argumentera för leken i fritidshemmets undervisning.

Mikael Jensen. Universitetslektor

Tema: Barns nära relationer i fritidshem

Nära relationer innebär att umgås ofta, att utföra aktiviteter tillsammans och att berätta saker för varandra. En av de gemensamma faktorerna för detta är kommunikation. Barn som spenderar tid i fritidshemmet på morgnar och eftermiddagar utvecklar mer eller mindre nära relationer till andra barn på samma fritidshem. Om man samtalar med barn i fritidshem om dessa relationer får man veta vilka utmaningar beträffande kommunikation och relationsskapande som de möter.

Jag utgår ifrån min egen och andras forskning kring relationer, relationsskapande och kommunikation. Framför allt pratar jag om barns nära relationer baserat på en intervjustudie med barn i åldrarna 8-10 år under deras vistelse på fritids.

Jag lyfter sådant som rör:

• Vad som menas med nära relationer

• Barns nätverkande

• Att förstå och bli förstådd

• Att lyssna och bli lyssnad på

• Att berätta hemligheter och hantera andras hemligheter

• Tillit i relationerna

• Att vända sig till vuxna på fritids

Det visar sig att barns nära relationer under fritidsåldern väldigt mycket påminner om vuxnas nära relationer. Det vi vet om vuxnas nära relationer kan vara till hjälp för att bättre förstå barns nära relationer.

Intressanta effekter av nära relationer som konflikter och att känna sig ensam tas upp. Även social kompetens och kommunikationsförmåga tas upp.

Annelie Karlsson. Specialpedagog, föreläsare och författare, f.d rektor 

Tema: Specialpedagogik i fritidshem

När vi får fritids att funka för elever med särskilda behov så påverkar det hela gruppen positivt. Ni kommer att få en introduktion där jag pratar om funktionsförmågor och vad det är som gör vissa situationer svåra för en del elever. Jag kommer också att introducera er uppgift. 

På vår digitala handledningsträff kommer vi gå igenom de specialpedagogiska behov ni ser i er verksamhet och jag har möjlighet att ge er konkreta tips och idéer på förändringar som går att göra både på kort och lång sikt. Ibland kan små saker vi kan förändra direkt göra stor skillnad. Några av de saker vi kommer att ha möjlighet att prata om är hur man gör elever delaktiga på deras villkor, stöd in i lek, struktur och rutiner.

Vi kommer också att kunna prata om mer handfasta saker som miljön, hur man använder rum, möblerar och att intryckssanera utan att miljön blir tråkig. Andra praktiska saker kan vara hjälpmedel, schema, uppmärkning av material och bildstöd. Allt ovan är exempel, vi utgår från era frågor och behov. Ibland kan en personalgrupp vilja prata igenom hur de ska få det att fungera med en specifik elev och välja att lägga hela tillfället på det. Vi inleder handledningstillfället med att komma överens om vad som är viktigt för er. 

Beppe Singer. Lärare, föreläsare, författare och årets folkbildare 2011

Tema: Experiment på fritidshemmet

Att vara fritidspedagog är ett av våra absolut viktigaste och meningsfulla yrken i det här landet. Visst, det är inte alltid beslutsfattare eller arbetsgivare förstår detta. Det är heller inte alltid de lönesätter därefter. Men tänk vilka möjligheter man som fritidspedagog har att väcka barnens nyfikenhet och lust att lära – HELT kravlöst. Det är just detta med kravlösheten som gör det möjligt för fritidspedagogerna att verkligen ägna sig åt bildning. På fritids sätts inga betyg. Här blir det inga läxförhör – här kan man ägna sig åt att upptäcka den värld man lever i, hur den är uppbyggd och fungerar helt utan några som helst krav på att i efterhand kunna redovisa detta för någon. Det är SÅHÄR den äkta viljan att lära sig föds.

Här handleder jag er kring hur fritids kan jobba med experiment på ett nyfiket och lustfyllt sätt.

Alexander Skytte. Lärare, författare och debattör

Tema: NPF-säkra fritidshem!

Alexander Skytte är verksam som idrottslärare på en F-6 skola i en kommun strax norr om Stockholm. Han  driver Facebooksidan Bokstavspedagogen, skriver för tidningen Skolvärlden och är författare till boken Pojken med extra allt (2020) samt trilogin Autistens överlevnadsguide till skolan (2021). När Alexander gick i 4:an blev han diagnotiserad med ADHD som skulle komma att sätta en stämpel på den förvirring och de missförstånd som kretsade kring honom och hans skolgång.

Alexander har stött på många hinder genom sin uppväxt och i skolan, där ett barn som inte fungerar som alla andra snabbt får möta på motstånd. Han lyckades ta sig igenom skolan och arbetar idag aktivt med att sprida kunskap om NPF och hur man skapar positiva, pedagogiska förhållningssätt där möjligheter att säga ja och utmana elever ersätter nedärvda, dysfunktionella förhållningssätt med målsättning att öka tillgängligheten och delaktigheten i verksamheten

Hadar Nordin. Fritidspedagog, författare och föreläsare

Tema 1: Fritidspedagogik som kunskapsområde i samverkan med skolan

Samverkan mellan fritidshem och skola kan ofta både utvecklas och förtydligas för ökad måluppfyllelse. När samverkan fungerar skapas möjlighet för olika yrkeskategorier att jobba utifrån sin utbildning och kompetens. Handledningen syftar till att ge grund för fortsatt arbete med det pedagogiska arbetet i fritidshemmet i relation till skolan.

Tema 2: Att jobba med utmanande elevsituationer

Vilket synsätt har vi på elever som utmanar våra pedagogiska gränser och hur kan vi samarbeta med dem? Hadar Nordin berättar om sina möten med elever som utmanar och hur han tillsammans med dem hittat vägar som inte fanns. Handledningen tar avstamp i det specialpedagogiska kunskapsområdet men också Hadars erfarenheter av 20 års arbete i fritidshem och skola.

Andréas Nyberg. Fritidspedagog och föreläsare

Tema: Fritidspedagogens profession och värdeuppdraget

Hur kan vi skilja på privata och professionella bedömningar?
På vilka grunder bemöter vi barnen som vi gör? Hur stärker vi vår yrkesroll?

Fostransuppdraget ska vila på det kunskaps- och värdeuppdrag fritidshemmet har, ändå riskerar vi att hamna i personliga eller godtyckliga bedömningar och halkar ur våra professionella spår.
Yrkesrollen kräver ständig självreflektion och rannsakan, i synnerhet när vi arbetar med värdefrågor och barns sociala utveckling.

För att kunna starta igång ett kvalitativt arbete kring lärandet på fritidshemmet behöver vi börja med att reflektera tillsammans i arbetslaget och på enheten för att ringa in utvecklingsområden och styrkor.
Andréas Nyberg kommer öppna upp för reflektion och förhoppningsvis väcka fler frågor än han ger svar -precis som god fritidspedagogik bör.

Alternativ 1: Fördjupning i fritidshemmets lärande

Alternativ 2: Fördjupning i likabehandling och normkritik. Handledningen tar språng i fritidshemmets kontext, men är tillämpligt på så väl förskola som grundskola eller gymnasium.

Tino Skovlund. Fritidspedagog och föreläsare

Tema: Förutsägbarhet och trygghet på fritidshemmet och rasten med fritidspedagogik.

Den primära leken. Idrott och hälsa /fritidspedagogik i samverkan. Med struktur, rutiner och engagemang så blir rasten och fritidshemmet en trygg miljö som främjar initiativtagande gemenskap och rörelse.

Tino lyfter flera olika dilemman och perspektiv. Genom att lyssna på barnen, involvera sig själv i klassråd och fritidsråd kan vi aktivt jobba med kvalitetsarbete och sätt upp prioriterade mål.

Konsten att börja i det lilla och få det att växa. Att dagligen anpassa och förbättra. Hur motiverar man när detta tar år? Att hitta metodiken till att bygga relationer, skapa broar. Att hitta nycklarna till de barnen som har större behov och varför energin priotera dessa. Finns det något för alla?

Rasten och fritidshemmet ska genomsyras av vad barnens vilja. Få barnen att jobba för varandra på lekfullt sätt. Utgå från barnens perspektiv och deras förmågor och intressen. Att få barnen intresserade av varandras intressen. Hur kan utemiljön upplevas trygg? Hur blir rörelsen i barns lek en bonus? 

Samarbete för att utveckla rasterna. Hur når vi de barnen som går under radarn? Förberedelse, struktur, rutiner och en förutsägbar miljö!  Vad ska vi prioritera för att lyckas? Hur ska vi samarbeta och samverka?